Denna text publicerades i tidningen ”Vänstern i Farsta”, vilken delades ut i många brevlådor i Farsta i november 2021.

Klimatfrågan blir mer aktuell för varje dag. Vi ser redan konsekvenserna, senast med kraftiga skyfall under sommaren. Värst drabbas länder i globala syd, där många människor redan lider svårt av torka, översvämningar och extremväder.

För att bromsa klimatförändringarna krävs politiska beslut. Vi måste sluta bränna fossila bränslen. Vi måste ställa om transporter och produktion av livsmedel och andra varor. Samtidigt måste omställningen ske på ett rättvist sätt för att inte drabba dem med minst resurser hårdast.

     Hur kan vi bygga upp nya lokala infrastrukturer som stödjer
en omställning?

Ska vi klara klimatomställningen i ett samhälle där vi behöver samsas om resurser kommer lokalsamhället bli allt viktigare. Hur kan vi bygga upp nya lokala infrastrukturer som stödjer en omställning? Prylar som borrmaskiner och skruvdragare men även bilar är oanvända den större delen av sin livstid. Det vill säga, perfekta saker att dela på! Elbilspool, möjlighet att odla, att låna verktyg eller andra prylar och ställen dit man kan gå för att laga saker borde vara en självklarhet i varje bostadsområde.

Det nyöppnade fritidsbiblioteket i Farsta är ett sådant exempel på lokal omställning. Här kan vem som helst låna sport- och fritidsutrustning. Att inte alla behöver köpa sin egen utrustning bidrar till minskad klimatpåverkan. Det ökar också rättvisan då inte plånboken avgör vem som har möjlighet att ta med barnen och åka skridskor eller campa på sommarlovet.

Låt oss inspireras till fler liknande initiativ! Tillsammans kan vi skapa det samhälle vi vill se!

Maria Strandberg
styrelseledamot Vänsterpartiet Farsta

Många av våra offentliga mötesplatser kretsar kring konsumtion, trots att den bidrar till vår tids akuta klimatkris. Dagens köpcentrum platsar inte i framtidens hållbara samhällen.

Denna text publicerades i tidningen ”Vänstern i Farsta”, vilken delades ut i många brevlådor i Farsta i november 2021.

År 1960 invigdes Farsta centrum, den mötesplats som gjorde Farsta till en ABC-förort och underlättade för den moderna stockholmarens livsstil. Men i en värld där masskonsumtion driver ekonomisk tillväxt, och där ekonomisk tillväxt driver miljöförstörelse, har köpcentrumet blivit en symbol för resursslöseri.

    De konsumtionsbaserade utsläppen minskar för långsamt. Den genomsnittlige svensken släpper ut åtta ton växthusgaser per år till följd av konsumtion

De konsumtionsbaserade utsläppen minskar för långsamt. Den genomsnittlige svensken släpper ut åtta ton växthusgaser per år till följd av konsumtion. Enligt Sveriges miljömål måste utsläppen minska till ett ton per person och år innan 2050, för att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader. Vi behöver minska vår konsumtion, och därför ifrågasätta köpcentrumets roll i våra samhällen.

Köpcentrum är medvetet planerade för att uppmuntra konsumtion. De designas för att locka Centrum fritt från masskonsumtion till försäljning – svåra att orientera sig i och fyllda med behagliga dofter. Butikerna är ofta utformade enligt intrikat logik där konsumenter tvingas röra sig genom långa passager, snirkla sig fram i labyrinten, innan de slutligen når fram till kassan. Väl där framme ligger den sista frestelsen: den billiga bra-att-ha-prylen, den lockande chokladbiten.

Köpcentrum skapar begär för mer av det nya. Där är människan blott konsument och, oundvikligen, miljöförstörare. I framtidens centrum finns istället plats för återbruk, utlåning, cykelkök, prylbibliotek, kultur, sport, parker och kreativa utlopp.

Vänsterpartiet vågar erkänna att ekonomisk politik måste begränsas inom ramarna för hållbart klimat och ekologi. Masskonsumtion ryms inte inom dessa ramar. Låt de offentliga rummen bli platser där människor kan leva och trivas utan att belasta vår planet.

Helena Rydberg
ledamot i miljö- och klimatutskottet
Vänsterpartiet Storstockholm

När vindarna blåser kalla är det lätt att glömma att vi är många som drömmer om ett annat, bättre, samhälle. Flera gånger har V Farsta, tillsammans med grannar och kamrater som delar vår vision, visat att drömmarna kan bli verklighet när vi jobbar tillsammans.

Denna text publicerades i tidningen ”Vänstern i Farsta”, vilken delades ut i många brevlådor i Farsta inför 1 maj.

Fagerlidsparken i Hökarängen är belägen mitt emellan en kommunal grundskola och områdets friskola. Längs parkens ena sida löper färgglada småvillor och längs den andra sidan allmännyttans hyreslägenheter.
– Parken skapar trygghet och sammanhang och kopplar samman människor.
Det säger Annika Lindgren, initiativtagare till nätverket ”Bevara parkleken i Fagerlidsparken!”.
Dagen efter att lokalpressen skrivit om beslutet att lägga ner parkleken – vilket V opponerade sig mot – inledde Annika en namninsamling. Snart bildades ett mindre nätverk av engagerade Hökisbor. En manifestation anordnades, politiker uppvaktades och lokalmedia kontaktades.
En av de som var med när namnunderskrifterna lämnades över var Marre Mayr, en av V:s representanter i stadsdelsnämnden och en av de som slogs för att bevara parkleken.
– Totalt inkom över 3 000 underskrifter och helt klart hade engagemanget en påverkan. Den blågröna majoriteten backade, vilket resulterade i att Odlarängens parklek och Västboda fritidsgård fick vara kvar. Tyvärr lades Fagerlid ändå ned, med hänvisning till att lokalen var gammal. Det hade ju helt klart kunnat åtgärdas på annat sätt, säger Marre.
Trots beslutet att lägga ner parkleken i Hökarängen gav nätverket ”Bevara parkleken i Fagerlidsparken!” aldrig upp kampen. Istället anslöt sig ytterligare ideella krafter, både privatpersoner och föreningen Hökarängens stadsdelsråd (partipolitiskt obunden). Nätverket bytte namn till ”Fagerlidsgruppen” och har arbetat idogt för att hålla parkleken levande.
– Parkleken är så viktig för Hökarängen! Vi har kämpat för att få ta över byggnaderna för att kunna bedriva verksamhet där, nu när inte kommunen gör det, berättar Annika Lindgren.

”Att grillen ibland är tänd och att barnen fortfarande kan komma till parken och leka med cyklarna är helt Fagerlidsgruppens förtjänst.”

Att grillen ibland är tänd och att barnen fortfarande kan komma till parken och leka med cyklarna är helt Fagerlidsgruppens förtjänst.
–Vi försöker bemanna parken varje söndag, och vi har fått ha kvar cyklarna i parken så barnen kan cykla – dem ville stadsdelen ta bort. Under hela processen har vi fått stöd av framförallt V, men också av S, berättar Annika.
Även om det är Fagerlidsgruppen som i dag sköter driften ideellt, så drömmer Annika om en bemannad parklek – med allt vad det innebär – för vår ort.
– Min förhoppning är att parken kan fortsätta vara den trygga mötesplats den tidigare varit, en plats där människor från olika bostadsområden i Hökarängen möter varandra, barn och vuxna kan lära känna varandra, barnen kan leka och röra sig fritt. Personligen hoppas jag att kommunen ska ta tillbaka verksamheten, ta vid där vi lämnar över och utveckla verksamheten, bemanna parkleken på nytt – det är vad jag hoppas på, säger Annika Lindgren.

Kampen för parklekens framtid är ett av flera lokala exempel på hur människor tillsammans gör en annan stadsdel möjlig. Vi har sett det i den framgångsrika kampen mot ombildningskampanjerna riktade mot våra hem – och vi kommer att se det i engagemanget mot marknadshyror. Tillsammans gör vi skillnad, tillsammans är vi starka!