Uncategorized

Rapport från besöket från El salvador

Allt började på en hamburgerbar i Högdalen …
Eller hur vänsterpartister i söderort efter valförlusten inspireras av hur FMLN bygger upp El Salvador efter inbördeskrig och naturkatastrofer.

– När Carlos visade bilder och berättade hur jordbävningen raserat stadens fattigaste delar och hur FMLN tillsammans med befolkningen beslutat att bygga upp Santa Tecla igen och samtidigt bygga upp ett bättre samhälle, och jag skulle översätta för eleverna på Runö folkhögskola, ja då blev jag nästan tårögd, berättar läraren och vänsterpartisten Peter Forsberg. Och det slog mig, att vi kan se på vår valförlust på samma sätt, vi har blivit slagna till marken men kan resa oss igen och bygga upp det vi har förlorat, och göra partiet bättre än det var innan!

Carlos Palma, kommunfullmäktigeledamot från Santa Tecla i El Salvador var i Stockholm på besök för att följa den svenska valrörelsen och ta del av erfarenheter inom områden som deltagande demokrati, miljö, folkbildning samt drog- och brottsförebyggande arbete bland ungdomar. För inbjudan stod vänsterpartiet i Vantör, Farsta och Årsta, som tillsammans bekostat besöket med egna medel ur föreningskassorna utan några bidrag.

Förra året kom kommunalrådet Luis Hernandes till Sverige och träffade bland annat vänsterpartister i Enskede-Årsta och Vantör. Tankar började gro om ett lokalt utbyte och när Carlos kom, ja då blev tankarna till planer, som vi hoppas kan bli verklighet. För nu diskuteras ett fortsatt kunskapsutbyte mellan Santa Tecla och Vänsterpartiet i Vantör och Farsta. Som ett led i planeringen kommer vänsterpartiet i Tyresö att bjudas in under hösten för att berätta om sitt mångåriga samarbete med Guatemala.

 – Allt började i Högdalen, berättar Rosa Lundmark, v-ersättare i stadsdelsnämnden, där jag hade stämt möte med Johanna Helles, drog- och brottsförebyggande samordnare i Vantörs stadsdelsförvaltning. Hon ringde mig, nyss hemkommen från Guatemala, där hon arbetat med lokal utveckling för SIDA och hade knutit kontakter med Santa Tecla som hon ville förmedla till Vänsterpartiet Vantör.


Vandalisering av nazister blev Carlos första möte vid valstugan i Farsta

Carlos kom efter en lång flygresa med flera mellanlandningar fram till Sverige en torsdagskväll och fick fredagen som vilodag. Hans första studiebesök skulle vara att under lördagen följa V Farstas valkampanj i valstugan på torget i Farsta alldeles intill tunnelbanan. Peter Forsberg, spansktalande kassör i Farstaföreningen var vid stugan redan vid tiotiden på förmiddagen för att ha allting uppställt och i ordning när Carlos kom. Synen var chockerande: krossat glas, omkringslängda tidningar, broschyrer och ballonger, spår av brand och som kronan på verket låg en tydligt upplagd rasistbroschyr innanför dörren. Det var alltså ingen bus- eller fyllegrej utan ett medvetet attentat. Polisen larmades och var någorlunda snabbt på platsen, en manlig och en kvinnlig polis som uppträdde mycket vänligt och tillmötesgående. De tog upp en anmälan och tog med sig rasistbroschyren som spår. Äntligen kunde Peter börja göra iordning stugan för dagen. Slänga brända tidningar och sopa upp glas hör dock inte till de vanliga sysslorna i valstugan.

När Carlos kom och fick se och veta vad som han hade hänt var han mycket ivrig att hjälpa till. Han ville inte att vi skulle förlora någon tid av valkampanjen, utan först se till att Vänsterpartiets material kom fram som vanligt, och sedan kunde vi städa upp resten. I enlighet med strategin att snabbt bemöta rasisterna när de har varit framme, delades ett av vänsterpartiets antirasistiska flygblad ut vid tunnelbanan samma dag.
Carlos sa att i Santa Tecla skulle FMLN genast söka upp den som vandaliserade, i Sverige ringer vi polisen. Vad säger det om våra samhällen?

På en pizzeria i Bandhagen drogs sedan planerna för de kommande dagarna och studiebesöken upp. Det hade varit en lång och omtumlande första dag.

Solidaritetsmötet den 11 september på Sergels Torg
Årsdagen av både Chilekupp och terrorattentat, den 11 september, hölls ett stort solidaritetsmöte ”till mänsklighetens försvar mot USA:s krigspolitik”. Det var ingen vanlig manifestation rätt upp och ner, utan en mängd av de arrangerande föreningarna hade ställt upp partytält och stånd, med utställningar, kaffe, mat, bokförsäljning och information. Det var som en marknadsplats i solidaritetens tecken.

Vänsterpartiet var självklart också där med valtält och kaffe. Två minidemonstrationer anslöt sig också, fast det skulle ha varit fler happenings under kvällen, som av tekniska och andra skäl inte kunde genomföras. Med svenska mått mätt var det i alla fall ett annorlunda och nyskapande sätt att manifestera. Ändå sa Carlos: Svenskarna är så allvarliga, i El Salvador skulle det ha varit mycket mer och gladare musik och sång och kortare appeller.

Carlos var inbjuden att hålla en appell, men många av de föregående talarna hade varit så dåliga på att fatta sig kort trots att det var villkoret för att tala, så när det blev Carlos tur var det redan mörkt och de flesta hade gått hem. Han lät sig dock inte nedslås, utan höll ett flammande (och kort!) brandtal som fick de kvarvarande åhörarna att jubla och applådera och känna lust och kraft att själva göra någonting för att förändra världen. Tänk om han hade fått hålla det talet tidigare på kvällen, då hade folk stannat kvar och lyssnat, istället för att uttråkade gå hem som de gjorde vid några av de andra talen. För Carlos del var kvällen ändå givande, han pratade med många aktivister och knöt flera kontakter med folk och föreningar som var där.

Inspirationsafton i Rågsved med mat och samtal i demokratins namn
En höjdpunkt var inspirationsaftonen i Rågsveds Folkets hus där Carlos berättade om Santa Teclas demokratiska modell och framgångarna i kommunalvalen, senast 2006. När FMLN första gången vann kommunalvalet var det bara med 57 rösters majoritet i en kommun med cirka 80 000 röstberättigade, men sedan har röstövervikten ökat i varje val. I sitt tålmodiga arbete för att behålla medborgarnas förtroende gick FMLN inte ut med ett färdigt program, utan arbetade med problemen tillsammans med befolkningen i olika delar av staden.

 – Vi har som politiker i kommunfullmäktige lämnat våra skrivbord för att ge oss ut i vår terräng; varje dag och varje natt om det så har krävts, berättade Carlos. Den som vill bli politiker i Santa Tecla bör vara medveten om att det innebär mer arbete och fler uppoffringar än något annat arbete i staden. Och vi är glada för att det är så mycket svårare nu, för att när allt kommer omkring bör varje politiskt parti som verkligen vill bygga ett demokratiskt och rättvist samhälle ha som ledstjärna att ge folket makt.

Susanna Brolin, ordförande i Enskede-Årsta stadsdelsnämnd, tyckte att vi kan lära av den deltagande demokratin i Santa Tecla att lita på folket. Inger Stark som varit ordförande i Farsta stadsdelsnämnd sa att vi måste inse att det tar tid att ändra på processer. Per Sundgren, tidigare ordförande i Vantörs stadsdelsnämnd beklagade att vi har en servicedemokrati i Sverige, till skillnad från deltagande demokrati.

De tre lokalpolitikerna fick frågan vad de kan göra för att underlätta för att medborgarna ska kunna göra sina röster hörda även efter valet. Sannas recept var att införa deltagande demokrati, Per menade att det gäller att gå ut och prata politik med folk även efter valet. Och Carlos avslutade politikerrundan med orden:
 – Ge inte upp även om ni förlorar valet! Vi måste fortsätta att jobba politiskt, för att vi ska kunna lämna en bättre värld efter oss till våra barn!

Studiebesök i Enskede-Årsta
För Enskede-Årsta var det ett välkomnande besök att återigen få ha utbyte med staden Santa Tecla, denna gång med Carlos. Mötet började med lunch tillsammans med presidiet för Enskede-Årsta. Eftersom Carlos redan kände till stadsdelen och vårt demokratiarbete så fick vi mer tid att diskutera och ta lärdom av Santa Tecla. 
Carlos berättade genomgående om de utmaningar de har haft sedan de kom till makten och han gav även förvaltningen en del goda råd. En mycket intressant berättelse var när han berättade om den tidigare konservativa majoriteten. De hade tagit stora utlandslån för att bygga en marknad. Pengarna försvann på vägen och kvar lämnades lånen men med saftiga avbetalningar. Trots det har man idag genom gemensamt arbete lyckats bygga upp en marknad och påbörjat avbetalningarna av lånen. Det är uppenbart att deras kraft inte ligger i systemet utan i tilltron mellan invånarna och den nya majoriteten.

När lunchen var avklarad bar det iväg till medborgarkontoret för studiebesök. Carlos var mest intresserad av att höra hur förtidsröstningen gick till och att man kunde ha valsedlarna liggande framme utan att sabotage. Dagen avslutades med att Carlos deltog på vår äldreomsorgsdag. En dag när man genomlyser vilka verksamheter staden har, hur man tar vara både anställdas och brukarnas behov och önskemål. Det kanske inte var så intressant för en stad där hälften av medborgarna är under 30 år!
 
Ungdomens hus i Skärholmen
Skärholmen är en stadsdel som under de senaste åren har arbetat hårt med att utöka ungdomars deltagande i form av ungdomspeng (en pott pengar som kan sökas av ungdomar för att genomföra projekt och det är ungdomsrådet som bestämmer vilka ansökningar som ska gå igenom), utbildningar och uppbyggande av mötesplatser och ett Ungdomen Hus som är planerat och byggt av ungdomar, drygt 100 stycken har varit med i processen. Huset är en gammal polisstation på cirka 1 800 kvadrat och vänder sig till ungdomar och föreningslivet.

Hit kom Carlos en solig lördag, sista lördagen innan valet. Ungdomarna berättade stolt om sitt arbete och Carlos uppmuntrade dem. De satt sedan som förstummade och lyssnade på när han berättade om ungdomskriminaliteten i El Salvador, de ökända gängen och brist på utbildning. Han berättade också om glädjen, gemenskapen och deras stora fotbollsmatcher. Frågorna var många och till slut var vi tvungna att avsluta. Det är däremot inte sista gången som de möts eftersom vi beslöt att vi skulle bli vänorter med varandra. Något som ungdomarna i Skärholmen ser fram emot med spänning!

Studiebesök i Vantör
I Vantör rivstartade det första studiebesöket på morgonen med att chefen för ungdomssektionen gav Carlos en inblick i det sociala arbetet med ungdomar, vilket är lagreglerat på ett helt annat sätt än i El Salvador. Sedan bar det iväg till familjecentralen där Ann bullat upp med frukt och wienerbröd. Hon berättade engagerat om föräldramottagningen där man kan söka hjälp utan registrering och om familjeteamet som arbetar stödjande och behandlande på uppdrag av socialsekreterare.

När Ann kom in på mäns våld mot kvinnor och att nästa utmaning var att jobba med männen som slår, stod det plötsligt klart att Vantör och Santa Tecla har mycket gemensamt. Carlos studsade upp och började rita på white-boardtavlan och förklara hur Casa de mujeres fungerar i Santa Tecla. Han berättade att just innan han åkte från Santa Tecla, hade man diskuterat hur man kan nå männen som slår – samma diskussion som i Vantör, men med mycket svårare förtecken tyckte Carlos, eftersom aggressivitet är nära förknippat med mansrollen i Centralamerika.

 – Det här ögonblicket var en av flera härliga aha-upplevelser om vad vi kan lära av varandra, trots att våra länder är så geografiskt långt från varandra, berättar Rosa som var under studiebesöket.

Efter lunch i Högdalen med Jorge (arbetskonsulent i Vantör) som tolk, begav vi oss till Bäckahagens skola som arbetar med förebyggande insatser, exempelvis livskunskap. Det sista läsåret har skolan uppnått mycket goda resultat, vilket bland annat kan bero på det förebyggande arbetet. Carlos fick vara med på en lektion i spanska och inbjöd eleverna att ha kontakt med elever i Santa Tecla. Dagen i Vantör avslutades med att Erik från Rågsveds fritidsgård berättade om utveckling av ungdomsinflytande, bland annat genom en gemensam hemsida för alla fritidsgårdar i Vantör.

Dagen efter valet fick Carlos tillfälle att besöka Salongerna – en uppskattad social mötesplats för äldre vid Rågsveds Äldrecentrum, där vänsterpartisten Sven-Åke Åsberg är ideellt engagerad. Sven-Åke tog sedan med Carlos till Mötesplats Rågsved som kyrkan driver, där diakonissorna förtjust hörde Carlos berätta om FMLN:s samarbete med både katolska och lutherska kyrkan.

Runö folkhögskola
Precis som Carlos sa, och som tanken är med deltagande demokrati, så upphör inte den politiska aktiviteten när valet är över. På tisdagen efter valet var Carlos på LO:s folkhögskola Runö, och talade med tre av klasserna: Om sitt land och dess historia, om fattigdomen och orättvisorna, om den jordbävning som skakade Centralamerika för tio år sedan och drabbade hans hemstad svårt. Men framförallt berättade han om den kraft som fanns hos människorna i Santa Tecla när partiet FMLN och folket som bodde där gemensamt bestämde sig för att bygga upp allt igen, och dessutom ta chansen att samtidigt bygga ett bättre samhälle.

Högerregeringen i landet ville inte bygga upp de fattiga stadsdelarna alls, bara röja upp och göra en minneslund istället. Exemplet Santa Tecla visar vad folk är kapabla att åstadkomma när man gör det tillsammans. Carlos visade bilder och Peter (som hade övat på ett torgmöte i Rågsved) översatte till svenska. Det är krävande att tolka, säger Peter, man måste vara uppmärksam hela tiden, och ibland berättade Carlos så starka saker att det var svårt att få fram ett ord överhuvudtaget.

Förutom att vara kommunalpolitiker arbetar Carlos frivilligt för Röda Korset med att ge sprutor. En dag kom en ung flicka till honom och bad att få en spruta med preventivmedel. Hon skulle som så många andra fattiga latinamerikaner ta sig till USA för att försöka få ett arbete där. Nu ville hon ha en p-spruta innan hon gav sig av. Varför då, undrade Carlos. Jo, svarade flickan, jag fick rådet av min vän som jag ska få bo hos. När hon tog sig till USA blev hon våldtagen tre gånger på vägen dit. Nu är det min tur att göra samma resa. Detta hände några dagar innan Carlos åkte till Sverige, och han visste inte om hon var en av de många ungdomar varje år som inte kommer levande fram.

Efter föredraget (aldrig har väl så många suttit så tysta och uppmärksamma så länge på Runö Folkhögskola) fick eleverna göra grupparbeten i sann Santa Tecla-anda. De fick göra listor på tio olika problem som de själva upplever i samhället. Sedan skulle de välja ut ett av dem och försöka komma på något de kunde göra själva för att åstadkomma en lösning eller förbättring, utan att vänta på myndigheter eller politiker. Det märktes att de flesta var ovana att tänka på det sättet. Det var inte svårt att komma på problem, men lösningarna var ofta att skolorna måste få mera pengar, föräldrarna måste ta mer ansvar för sina barn, integrationen bli bättre etc. Men vad kan just ni göra för att det ska bli så, undrade Carlos, och skissade sedan snabbt upp en idé på tavlan. Ni kommer från många olika länder, sa han. Fråga varandra efter den konstigaste maträtten från varje land. Sedan ordnar ni en fest där ni äter av alla dessa maträtter, och säljer till de andra klasserna. Så lär ni känna varandra och varandras länder bättre, och de svenska eleverna på skolan berättar om festen för sina vänner, och så har ni kommit närmare dem också. Och för pengarna ni får in köper ni nya fläktar, så har ni också förbättrat situationen med den dåliga ventilationen på skolan.

En sådan matkulturdag ska det bli på Runö, fast med den godaste istället för konstigaste maten. Deltagande demokrati betyder ju att man får tänka själv också, inte bara göra vad någon annan har sagt, avslutar Peter.

Intressanta tankar om valet
På valvakans natt sa Carlos, att det var synd att våra länder ligger så långt ifrån varandra, annars skulle FMLN ha kunnat skicka ett antal ungdomar att hjälpa oss … Det var rörande med hans omtanke och intressant att få höra hans reflektioner på medlemsmötet i Vantör några dagar senare. Carlos upplevde att människor i Sverige hade önskat sig en förändring, men att det var de borgerligas kampanj som vunnit, inte deras idéer. Han undrade var ungdomarna fanns i vår valrörelse. Han hade mött Ung Vänstrare som såg partiet främst som ett bra oppositionsparti, vilket han reflekterade över. En annan fundering var varför vi inte presenterade våra representanter i stadsdelsnämnden i vår lokala valfolder.

Vi ses igen …
Den ljumma kvällen innan Carlos reste träffades vi på en pub vid Rågsveds Torg för att utvärdera besöket, berättar Peter från Farsta och Rosa och Elisabeth från Vantör. Vi var överens om att vi vill skapa ett utbyte mellan våra partiföreningar, bland annat om kommunikation med medborgare och med partimedlemmar. Vi vill också jobba för utbyte mellan ungdomar och kvinnor, utifrån det intresse som väcktes under studiebesöken i stadsdelarna. Intressanta områden att samverka kring är arbetet för att motverka mäns våld mot kvinnor och ungdomars delaktighet i de demokratiska processerna.

 – Jag säger inte adjö ikväll, utan jag säger att vi ses igen! Mitt besök är inte avslutat bara för att jag reser hem imorgon, säger Carlos. Besöket är inte avslutat förrän vi i båda våra städer ser bevis för att vi har ett sant utbyte, att vi gör en sak i Santa Tecla och ni gör samma sak här…

Hur vi fortsätter
Jag tycker att vi bjöd in Carlos i exakt rätt tid, säger Rosa. Just när vi i Vantör brottades som mest med låg medlemsaktivitet inför valet och när vi i styrelsen sökte en förändring. Vi hade prövat nya grepp, men inte orkat följa upp till exempel kontakten med nya medlemmar.
 – Vår avgörande lärdom från samtalen med Carlos är att vi måste tillbaka till ett folkrörelsearbete, säger Elisabeth och Rosa. Makten bygger vi upp nerifrån. Utifrån våra värderingar ska vi vara aktiva där vi bor, uppmuntra ansvarstagande och delaktighet i politiken men utan att prångla ut färdiga lösningar.

 – Utbytet med Santa Tecla har lett till massor av bra saker, säger Peter. Vi har haft roligt, upplevt gemenskap och lärt känna varandra i flera föreningar. Vi har samarbetat över föreningsgränserna i valrörelsen och hoppas att samarbetet fortsätter efter valet. Vi ska också bjuda in Vänsterpartiet Tyresö för att berätta om sina goda erfarenheter från utbytet med Guatemala. Vi har fått idéer till att tänka nytt och att alla kan göra något utifrån där vi står.

Men partiföreningarnas ekonomi räcker inte för att fortsätta utbytet, utan nu måste undersökas om pengar kan sökas från exempelvis VIF och Forum Syd och arbetet med att sätta sig in i alla regler och blanketter …


Faktaruta:

FMLN (Frente Farabundo Martí para la Liberación Nacional) var befrielserörelsen som blev politiskt parti 1992 och som är en av de viktigaste progressiva krafterna i El Salvador.
 
Vänsterns internationella forum (VIF) kanaliserar vänsterpartiets samarbetsprojekt med närstående organisationer i ”Syd” samt i Central- och Östeuropa. VIF har finansierat projekt i ett tiotal länder och stöder i Latinamerika projekt i Colombia, Guatemala och El Salvador. 

Forum syd är en paraplyorganisation som arbetar för att stärka det civila samhället som en kraft för rättvis och hållbar utveckling i världen. Forum Syd förmedlar SIDA-bidrag och ger råd till svenska organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete i utvecklingsländer. Partiernas ungdomsförbund och kvinnoorganisationer kan få bidrag till utbytesverksamhet med mera.


Skrivit artikeln har:
Peter Forsberg, Vänsterpartiet Farsta, Sanna Brolin, Vänsterpartiet Årsta, Rosa Lundmark, Vänsterpartiet Vantör

Skriv en kommentar