Uncategorized

Attacs valenkät 2006

Utrikesfrågorna har inte fått mycket uppmärksamhet i medierna i årets val. Som vanligt skulle man kunna säga. Ändå är det stor skillnad mellan partierna, och Vänsterpartiet står mer än någon annan för fred, nedrustning, global rättvisa och utveckling. Det visar sig också när de globala frågorna faktiskt tas upp. Attac Sverige har inför valet frågat ut riksdagspartierna om hur de ställer sig i de frågor som Attac arbetar för som t.ex. rättvis handel och global utveckling. Här kan du läsa Vänsterpartiets svar.

  FRÅGA 1:
Sveriges politik för
global utveckling

 
Sedan år 2003 har Sverige en ny politik för global utveckling. En av
huvudtankarna i denna politik är det man kallar samstämmighet, att politiken på
alla områden ska dra åt samma håll och bidra till fattigdomsminskning och global
utjämning.

Tycker ni att Sveriges politik i dag lever upp till målsättningen om
samstämmighet? Om inte, på vilka områden tycker ni att Sveriges politik bör
förändras för att bättre bidra till att fattigdom och globala klyftor minskar? 

Vänsterpartiet

Nej. Bland annat behöver Sverige verka för att stärka u-ländernas position i Världsbanken
och WTO.

    FRÅGA 2:
Skuldavskrivningar
för världens
fattigaste länder

Idag ställs ofta krav på att fattiga länder genomför en viss ekonomisk politik för att
få tillgång till skuldavskrivningar, till exempel handelsliberaliseringar och
privatiseringar. Dessa villkor bestäms ofta ensidigt av Världsbanken och
Internationella valutafonden (IMF). Också svenskt bistånd knyts till IMF:s
godkännande av fattiga länder ekonomiska politik.

Vilka villkor tycker ni är rimliga att ställa på fattiga länder för att de ska få rätt till
skuldavskrivningar och bistånd? Är ni beredda att stödja att Sverige, såsom Norge
och Storbritannien gjort, tar avstånd från att specifika krav ställs på fattiga länders
ekonomiska politik som ett villkor för skuldavskrivningar och bistånd? 

Vänsterpartiet
 
Vänsterpartiets syn är att det måste vara varje lands val att själv få bestämma politisk
inriktning och vilka verktyg som skall användas för att uppnå god ekonomisk politik.
Konditionaliteten har präglats av enkelspårighet och inte anpassats till de enskilda
ländernas specifika situation. Vi har, med hänvisning just till Storbritanniens linje,
föreslagit att regeringen ska utforma en svensk offentlig skriftlig position i frågan som
tydligt tar ställning mot detaljerade makroekonomiska krav.

   FRÅGA 3:
Skuldavskrivningar
för världens
fattigaste länder

En stor del av de fattiga ländernas skuldbörda är ett resultat av utlåning till
tidigare odemokratiska regimer. Regimer som sällan använde de lånade medlen
för att skapa utveckling eller minska fattigdomen i landet. Idag pågår därför en
diskussion om att starta en internationell process där man utreder vilka av dagens
skulder som kan anses illegitima och som därför långivarna borde ta ansvar för.

Tycker ni det är intressant att tala om illegitima skulder? Är ni beredda att, så som
Norge gjort, ta initiativ till och stödja en internationell process som tar upp frågan
om illegitima skulder och tidigare långivares ansvar till den skuldkris vi ser idag?

Vänsterpartiet
 
Ja, vi har uppmärksammat Norges initiativ i en riksdagsmotion, och föreslagit att Sverige
ska ta initiativ till en studie inom ramen för IMF och Världsbanken för att undersöka hur
man kan hitta en rättvisare lösning på återbetalningar som kan härledas till s.k. illegitima
skulder.

   FRÅGA 4:
Global beskattning

Idag diskuteras globala skatter av många, även på högsta internationell nivå.
Bland annat har IMF och Världsbanken analyserat frågan, Brasilien och
Frankrike har gemensamt drivit ett initiativ för global beskattning och Belgiens
parlament har fattat beslut om att stödja införandet av en så kallad Tobin-skatt på
valutatransaktioner.

Ser ni globala skatter som ett alternativ för att finansiera fattigdomsbekämpning
och globala nyttigheter? Är ni beredda att stödja de internationella initiativ för
global beskattning som finns idag, till exempel för en så kallad Tobin-skatt eller
för en internationell skatt på flygresor? Om ja, hur tycker ni att de medel som
skatten genererar ska förvaltas?

Vänsterpartiet
 
Ja. Ja. Vi har föreslagit att regeringen och Sida ska inleda en dialog med folkrörelser från
Syd och Nord för att ta fram konkreta förslag på hur de resurser som en global
transaktionsskatt genererar skulle kunna fördelas.

  FRÅGA 5:
Rättvisa skatter

Genom att systematiskt utnyttja de kryphål som världens skatteparadis erbjuder smiter en lång rad av världens rikaste företag och individer undan beskattning.
Uppskattningar visar att de uteblivna skatteintäkterna kan räknas i hundratals
miljarder dollar varje år. Hårdast drabbas de länder i Syd som bäst skulle behöva
dessa intäkter. Skatteparadisen underlättar pengatvätt från illegal verksamhet,
snedvrider konkurrensen mellan nationella och multinationella företag och
minskar utrymmet för en gemensamt finansierad välfärd. För att minska
kapitalflykten till så kallade skatteparadis driver därför allt fler krav på ett
enhetligt regelverk på global nivå.

Är ni beredda att ta upp frågan om problematiken med skatteparadis och
kapitalflykt internationellt? Om ja, hur tänker ni driva frågan? I vilka institutioner?

Vänsterpartiet
 
Ja. Vi är intresserade av alla förslag till initiativ på området, eftersom vi för närvarande inte
har beslutat oss för att stödja något mer specifikt förslag för att komma åt problemet. Det
pågår ett intressant arbete med att ta fram riktlinjer för internprissättning inom OECD, och
vi menar att skattemyndigheten behöver mer resurser för att granska den sortens fusk.

    FRÅGA 6:
Ett demokratiskt och
rättvist handels-
system

Just nu pågår förhandlingarna under den så kallade Doha-rundan i
Världshandelsorganisationen, WTO. En lång rad forskningsrapporter från det
senaste året visar att vinsterna med de avtalsförslag som ligger på bordet i Doha-
rundan blir relativt blygsamma, i storleksordningen 0,2 procent av världens BNP.
Samtidigt visar studierna att de rika länderna och starka utvecklingsländer som
Kina och Brasilien blir de stora vinnarna, samtidigt som Afrika söder om Sahara
och fattiga länder som Bangladesh tillhör de stora förlorarna.

Tycker ni att det avtalsförslag som för närvarande ligger på bordet i Doha-rundan
är acceptabelt? Tycker ni att det råder en rimlig balans mellan de krav EU ställer
på u-länder vad gäller handelsliberaliseringar och de eftergifter man är beredd att
erbjuda i gengäld, till exempel vad gäller jordbruksvaror? Är ni beredda att säga
nej till ett WTO-avtal som inte visar sig gynna världens fattiga länder?

Vänsterpartiet
 
Vi har inte gjort något specifikt ställningstagande om det liggande förslaget är acceptabelt
eller inte jämfört med att inte förändra någonting, men vår grundhållning är djupt kritisk
och vi är definitivt inte främmande för att säga nej till ett nytt avtal. De rika ländernas har
en alldeles för dominerande ställning i WTO för att kunna tala om en politisk balans. Vi
anser att det ska vara varje lands frihet att själv få bestämma politisk inriktning och vilka
verktyg som ska användas för att uppnå god ekonomisk politik, och den friheten går helt på
tvärs med WTO:s inriktning.

    FRÅGA 7:
Ett demokratiskt och
rättvist handels-
system 

I takt med att utvecklingsländernas marknader öppnats för import av
jordbruksvaror från rika länder har många småbönder slagits ut, samtidigt som
alternativa försörjningsmöjligheter saknas. Att EU lovat att fasa ut sina
exportsubventioner löser bara en mindre del av problemet. Fortfarande leder
inhemskt jordbruksstöd i den rika världen till exportdumpning, samtidigt som krav
ställs på ytterligare tullsänkningar. För att undvika ytterligare utslagning på
landsbygden i Syd har den så kallade G33-gruppen därför lagt ett förslag om
speciella skyddsmekanismer och undantag för speciella produkter. Om förslaget
gick igenom skulle det ha stor betydelse för världens fattiga bönder.

Anser ni att Sverige aktivt bör stödja G33-gruppens krav, så att småbönder och
lokala marknader i utvecklingsländer kan skyddas? Om inte, hur bör
försörjningsmöjligheterna för småbönder på landsbygden i Syd garanteras?

Vänsterpartiet
 
Ja. Vi har föreslagit att Sverige ska verka för att länder med stor fattigdom ska kunna
skydda sin livsmedelsproduktion med hjälp av tullar.

    FRÅGA 8:
Ett demokratiskt och
rättvist handels-
system 

En grundbult i Doha-rundans så kallade utvecklingsagenda är att
utvecklingsländerna skall avkrävas mindre åtaganden än den rika världen.
Samtidigt innebär EU:s krav när det gäller marknadstillträde för
industriprodukter (NAMA) långt större tullsänkningar i världens utvecklingsländer
än i den rika världen. Enligt forskningsrapporter innebär detta inga problem för
länder som Kina, med väl utvecklad tillverkningsindustri, men för stora delar av
Afrika och länder som Bangladesh riskerar kraven att slå ut inhemsk industri. Det
strategiska manöverutrymmet för utveckling i dessa länder riskerar därmed att
blockeras.

Anser ni att Sverige skall agera för att ändra EU:s krav när det gäller industri-
produkter, och betona utvecklingsländernas behov av politiskt manöverutrymme
för att skapa industriell utveckling?

Vänsterpartiet
 
Ja. Vi anser generellt att framförallt fattiga länder behöver ha större politisk frihet att
utforma sin handelspolitik efter sina egna behov.

    FRÅGA 9:
Ett annat Europa

Efter nejen i folkomröstningarna i Frankrike och Nederländerna är det fortfarande
oklart vad som kommer att hända med förslaget till EU-konstitution.

Anser ni att Sveriges befolkning har rätt till att i en folkomröstning ta ställning till
ett eventuellt nytt förslag? Hur tycker ni att man bör arbeta för att stärka den
folkliga förankringen av den framtida utvecklingen av EU? Kan en gemensam
europeisk folkomröstning om ett eventuellt nytt konstitutionsförslag vara rätt väg
att gå?

Vänsterpartiet
 
Ja. Det centrala är att beslutsprocesserna i EU demokratiseras: först då kommer det att gå
att skapa en verklig folklig förankring. Vi tror inte att det är möjligt inom ramen för den
EU-apparat som finns idag. Det är på den nationella nivån som väljarna kan påverka och
där det finns folklig uppslutning. Vi tror inte att ett nytt konstitutionsförslag med
utgångspunkt i dagens EU skulle lösa problematiken, men kommer det ett sådant förslag är
det demokratiskt avgörande att befolkningen varje medlemsstat får möjlighet att ta
ställning till det, och att varje lands vetorätt bibehålls.

   FRÅGA 10:
Ett annat Europa 

För tillfället hyser Bryssel omkring 15 000 lobbyister, vars dagliga arbete går ut
på att påverka inriktning och innehåll i EU:s politik. En överväldigande majoritet
av dessa företräder det privata näringslivet. Idag finns ingen möjlighet till insyn i
vilka lobbyisterna är, hur de arbetar, vem de företräder och hur de finansieras. I
den Grönbok om ökad öppenhet i beslutsprocesserna inom EU som EU-
kommissionen presenterade i våras föreslås ett frivilligt registreringssystem för
EU:s lobbyister.

Anser ni att det räcker med ett frivilligt registreringssystem för lobbyister eller
behövs bindande regelverk för att garantera full insyn i lobbyverksamheten? Är ni
beredda att verka för att Sveriges riksdag, såsom Danmarks parlament redan gjort,
tar ställning för obligatorisk registrering av lobbyister och att Sverige driver detta
inom EU?

Vänsterpartiet
 
Vi menar att det behövs bindande regelverk. Ja.


     FRÅGA 11:
Fackliga rättigheter

På den globala arenan har inflytandet från fackförbund och andra sociala rörelser
hittills varit begränsat, medan de kommersiella intressena varit starka. Idag finns
det därför enbart juridiskt bindande internationella regler som stärker företags
rättigheter och rättsskydd, men inga bindande regler som gör det möjligt att ställa
företag till svars för deras agerande. 

Anser ni att det behövs globala bindande regler för företags agerande? Kommer ni
att verka för att kontroll av arbetsvillkor skärps och lagstadgas, till exempel genom
att se till att ILO:s konventioner om arbetsrätt efterföljs? Kommer ni att verka för
att internationella regelverk utformas så att fackliga rättigheter, som rätten till att
teckna kollektivavtal och vidta stridsåtgärder, garanteras?

Vänsterpartiet
 
Ja. Ja, men de mest centrala aktörerna för att motverka undermåliga arbetsvillkor med mera
är de fackliga organisationerna. Ja.


För mer info om enkäten och de andra partiernas svar (utom Moderaterna som inte svarade!) se www.attac.se

Skriv en kommentar